Min mormor brukar säga: ”allt går i cykler”… och min farfar
brukar säga; ”man ska inte va’ så blyg för varandra”. Dom är döda. Men jag
låtsas att dom säger saker. Döda människor är så tråkigt att prata med annars. Det
där med cykler handlade om änder, dom dyker upp och sen försvinner dom. And på
plats = en tid. And borta = en annan tid. Enkelt. I Uppsala är alla jävla änder
kvar hela tiden… And på plats = en tid. And på plats = en annan tid… eller öh,
samma tid? Eller?
-
Står tiden still i Uppsala?
-
Nej.
-
Men åh, hur kan du veta det? Du är ju bara en
krönikör.
-
Jag har märkt en annan sak som förändras.
-
Vadårå?
-
Det kommer nya medlemmar till nationerna! Nya reccar
varje termin!
-
Jämförde du just recentiorerna med änder? Såna
som äter skräp och har löss?
-
Ja. Men på ett positivt sätt.
-
Visst. Precis.
-
Men lägg av, det var en bra inledning.
-
Tycker du ja…
-
Krönika! Nu!
Och fanorna vaja-de
(hehe… kul) i vinden! Utanför universitetshuset står terminens recentiorer i
vårsolen och undrar när solen ska börja agera element och inte bara kall
halogenlampa.
Inne i aulan håller
pro-rektor Anders Malmberg tal och meddelar att Uppsala universitet har en
konstitutionell kris och problem i ledningen. Men det är ingen fara! För allt
kommer lösa sig. Så bra. Betryggande. Mer verkar inte någon behöva veta om den
saken. ”Festa fritt är stort, men att festa rätt är större”, säger Anders och
meddelar att varannan vatten är fint. Hopp och lek recentiorer!
Vidare spelar ÖG’s
spex en scen ur ”Gustav Hasa eller Glid inatt eller I fara i Mora”. Klassisk
musik svävar ut ur fioler och oboer och Värmlands nationskaplan meddelar att
Gud gillar levande hjärtan och att lagom är bra, even in English.
När så sittningen
inleds på Norrlands glappar sånganförarnas mickar en aning. Me.. det ..r i..gen
fa..a. F..r de.. går b..ra änd...
Krönikören placeras
med sju underbara recentiorer som förgyller hans afton. För att toppa det hela
så är det en geolog, en gemmolog och en före detta skrotare/maskinförare från
gruvnäringen! Ojoj, vilken fest! Krönikören myser och pratar gruvor och
Sveriges mineralstrategi hela kvällen.
Förste kurator
Mattias Bergman håller välkomsttal och säger hej. Norrlands har tre uppgifter;
främja studier, trivsel och personlig utveckling. Att vara med i
biblioteksutskottet är exempelvis bra för studierna, att gå med i en förening
bidrar till trivseln och att lära sig att hälla upp en öl med perfekt skumkrona
på Orvars ger en förträfflig personlig utveckling. Nationen är av medlemmar för
medlemmar och allt är möjligt bara man har viljan och dom galna idéerna.
Sånganförarna
lyfter halvan och inpackar den i samtliga gäster därefter vandrar månen genom
salen.
Förra terminens
klubbverk och Andre Kurator får medaljer. Visslingar, glada rop och dundrande
applåder. ÄNTLIGEN!
Talet från
recentiorerna hålls av terminen recce Tobias Lindholm som för närvarande är
pubvärd på Orvars. Tobias tycker att det är högst oklart varför han har blivit
årets recentior. Men han gissar att han gjort nått bra. Han tackar alla dom som
hjälpt och uppmuntrat honom att engagera sig på nationen. Stort tack till
klubbverket som håller igång bygget. Med en fantastisk hösttermin i bagaget ser
så Tobias fram emot en lika fantastisk vårtermin. Applåder!
Varmrätten dyker
upp och är synnerligen aptitretande. Ankbröstsfilé med västerbottenpuré,
tranbärssås och jägarröra! Jo, jag tackar jag. And på plats = nutid.
NoNSEns (NOrrlands
Nations SpexENSemble) framför en ”musikalisk” middagsunderhållning. Ett
frackklätt nationsspöke överraskar en recentior och sjunger om vad man kan göra
på nationen. Det hela ackompanjeras taktfast av plastmuggar, kazoo, koskälla
och kundvagn. Stor konst uppstår! Krönikören missar hela framförande eftersom
han står på scenen. Men tydligen ska det ha gått bra ändå.
Talet till
recentiorerna hålls av recceförman Zandra Flygh. Reccar är som Pokémon. You
gotta catch ’em all (här någonstans är vi redan mitt inne i ett av de bästa
talen Krönikören hört på Norrlands)! Sen får man träna sina reccar och låta dom
slåss mot V-dalas på släppet. Men det roliga är inte att bara fånga reccar och
låta dom ligga på hög. Reccar måste få utvecklas och levla. Med rätt träning
kan varje recce bli något fantastiskt i sig själv. Så förbli inte en skiten
liten Squirtle på level tolv. Levla! Applåderna slår i taket. Det är helt
sjukt. Tänk att något så bra kan komma av att Kontaktutskottet spenderar hela
arbetsveckor med sina GameBoys i Majs.
Punschen kommer
överraskande in i salen och de sittande får står och sitta och stå och sitta.
Ni vet hur det går.
Norrlandskören
tågar in, lite pö om pö i en ostrid ström. Till sist är alla där och
kvalitetsmusiken serveras på silverfat. Till det kommer en gammal trämugg grogg
innehållande ”What shall we do with the drunken sailor”. Humor och kvalitet i
ett. Ja, vad ska man säga. Meeesa like! (Star Wars-referens)
Suparklockan har
blivit över tolv, Tobias Larsson är full och Agnes Osvald är lika nöjd som
vanligt.
Inspektors tacktal
hålls av Cecilia Pahlberg. Hon är inspektor så det känns naturligt för alla
samlade. Cecilia meddelar att det är 537 år sedan Uppsala universitet
grundades. I Uppsala har recentiorerna mycket att se fram emot och de kommer
träffa vänner för livet. Det är ok att vara lite förvirrad i början, det var
Cecilia också när hon anlände till Norrlands första gången. Men nu är hon
inspektor och har koll. Nationen erbjuder en spännande mix av studenter från
olika ämnen och bakgrunder. Ta tillvara på det, det är det som gör nationerna
så speciella. Roligast har man när man engagerar sig! Inspektor tackar de
tidigare talarna och kören för deras vackra framträdande. Hon tackar spexet för
deras…öööh… unika framträdande och slutligen kommer personalen in och blir
tillsjungen. Personalen visar sig vara från HJ (HärjaJämt), eller så sjunger
dom bara om HJ som om dom vore från HJ.
Så slutar ännu en
reccegask på Norrlands nation med Oh Gamla Klang. Krönikören älskar att stå på stolen!
Det är typ det bästa i hela världen! Men till sist måste även uppsluppna
Krönikörer hoppa ner. Man får inte sin examen om man sätter sig på stolen igen,
men man får den nog inte om man står kvar där i obestämd tid heller.
MVH// Daniel Fjellborg, Krönikör och annat