Torsdagen den 26 februari var det dags för talarmiddag på nationen. Talarmiddagar är ett återkommande fenomen med tidigare teman som innehållit allt från norrländska mattraditioner till Gudrun Schymans välbesökta politikepos.
 
Passande nog hölls tillställningen denna februarikväll i Strömholms sal för det var just salens namne, Stig Strömholm, som höll själva talandet. Den väl valda salen föreföll dessutom denna kväll i något ljusare dager än vanligt. Möjligen var lokalen försedd med nya super-luminösa energilampor i mysig blå ton, eller var det kanske månntro reflektionerna från den gedigna skara vitgråa hjässor som hade trängts in i den sprängfyllda salen. Det bör tilläggas att även en del yngre medlemmar deltog, däribland undertecknad krönikör – er fluga på nationsväggen.
 
Ett kort urval från Stig Strömholms långa meritlista skulle kunna innefatta att han bland annat varit professor i juridik, Norrlands nations Inspektor (1978-2003) och rector magnificus vid Uppsala universitet (1989-1997). Usch, en knastertorr akademiker tänker ni kanske. Au contraire, Stig Strömholm är uppsaliensisk ut i fingerspetsarna och hans signum stavas mästerlig vältalighet och briljanta formuleringar.
 
Titeln för kvällens tal löd "Något om en bok" och Strömholm redogjorde för detta val av benämning ej försumbart detaljerat. I sin öppning påpekade Stig att han i höstas gav ut en bok "Resonerande katalog – minnen 1958-2003" och att han kunde ha gjort det enkelt att för sig själv och helt sonika tala om denna bok men att han av bekvämlighet givit sig själv retorisk utrymme genom den öppna titeln "Något om en bok". Därefter ägnade han en betydande tid till att tala om alla böcker han inte ämnade tala om. Efter att uteslutit många av sina tidigare publikationer, däribland sin avhandling på tyska, landade han med komisk finess i slutsatsen att han nog ändå skulle tala om precis den bok som han nämnde först, den som han gav ut i höstas.
 
Talet innehöll både generös självironi liksom en del syrliga gliringar av retorisk finess, som till exempel: "efterforskning, eller research som journalister säger om de sitter med en bok i ett soffhörn." Det var bara ett litet smakprov från den enorma hagelsvärm av minnesvärda one-liners som levererades under kvällen. Er inte helt ord-ointresserade krönikör satt större delen av kvällen häpen, med öppen mun, i den ödmjuke mästarens närvaro.
 
Efter talet intogs en fabulös måltid av elegant enkelhet. De obligatoriskt tillhörande anekdoterna och rövarhistorierna tillhandahölls gladeligen av den seniora skaran. Och är det inte just där nationen är som bäst, när de äldre norrlänningarna blandas med de yngre, i ett generationsöverskridande möte bland minnen och pytt.
 
I nationens tjänst,
Jim Ögren
Krönikör