Nationens krönikör kavlar upp ärmarna för att delta i nationens årliga majmiddag, denna förnämsta av sittningar med mycket hedersledamöter, nationsmedlemmar från mesozokium och framåt, och fem rätter med utsökt mat. Enligt ryktet!
Innan sittningen håller seniorskollegiet möte och undertecknad deltar och lyssnar på nationens alumner som håller möte och beslutar om framtida verksamhet, inval av nya seniorer och andra snillrikheter.
När minglet inför middagen väl börjar är det på balkong och i läsrummen finbubbel i glasen, och mycket beläst och trevligt folk att prata med. Nu vankas knappast kalsongerna-på-huvudet-roligt, nej här är många norrlänningar som vill äta gott och se den mest civiliserade sidan av nationens verksamhet - stämningen är artig.
Krönikören får sitta med ett antal tidigare kuratorer med respektive, samt sin medbjudna moder som nu får erfara Uppsalas nationsliv, vilket är något uppstyrt jämfört med hennes egen tid i Linköping, anno dazumal.
Menyns fem rätter är spännande med soppa och förrätt som lovar underbara ting med sin doft och sedan lever upp till allt detta med sin balanserade smak! Norrlandskören underhåller med smäktande sång i många och mycket välavvägda stämmor. Innan konferensen kommer den tredje rätten, en gurksorbet som tycks ha drabbats av fryshaveri och är hårdare än skeden mäktar med. Smaken är dock gurkigare än det mesta.
Konferensen kommer så till slut, som vanligt så sent att det hunnit bli lite plågsamt.
Köttet till huvudrätt är delikat och matigare än förväntat, rabarberglassen med saltlakrits ett mycket lyckat smakexperiment. Roslagspunsch medföljer kaffet och middagens avrundning fulländas av kvinnlig operasång. Stående ovationer!
Inspektor Pahlberg belyser i ett vitsigt tacktal de olika aspekterna av valborg som nyss timat, skvalborg och finalborg och andra vetenskapliga termer man måste ha koll på om man är inspektor. Hon citerar rektor som sagt att mösspåtagningen innebär en symbolisk utsläppelse på sommarens grönbete för studenterna, och tackar sedan personalen som inte säger nej därtill.
Majmiddagen blir allt sammantaget en lugn och stilfull upplevelse som i jämförelse med det valborgsliga kaos som just städats bort visar den norrländska bredden, i frågan om festeri.