Norrlands nation bildades år 1827 genom ett samgående av de Bottniska och Medelpado- Jämtländska nationerna. De norrländska urnationerna i Uppsala var den Ångermanländska nationen (1646-1800) och den Västerbottniska nationen (1647-1800). Dessa slogs år 1800 samman till den Bottniska nationen. Den Medelpado-Jämtländska nationen bildades efter ett bråk vid ett kuratorsval i den Ångermanländska nationen 1685. Vid sitt bildande hade Norrlands nation omkring 60 medlemmar. Nationen hyrde lokaler runt om i Uppsala och har bl.a. huserat i nuvarande Upplandsbankens hus. Efter många års möda med att samla in pengar i den norrländska hembygden kunde det egna nationshuset invigas år 1889. Detta hus som idag kallas ´Gamla huset´ är otvivelaktigt Uppsalas pampigaste nationshus med sin klassiska fasad mot Fyrisån. Den stora tillströmningen av norrlandsstudenter till Uppsala under 1950- och 1960-talen tvingade fram den tillbyggnad av nationen, ´Nya huset´, som invigdes år 1972. Norrlands nation är idag Uppsalas största studentnation med drygt 8 000 medlemmar.

Hämtat ur ´Uppsala universitet 1477-1977´, Sten Lindroth

Universitetet i Paris är tillsammans med universiteten i Bologna och Oxford världens äldsta akademiska lärosäten och grundades på 1100-talet. Särskilt i Paris samlades studenter från många delar av Europa och slöt sig, med avseende på ursprung, samman i så kallade ´Nationes´. Om det inte fanns någon nation för hemlandet valde man någon geografiskt eller kulturellt närstående. De äldsta kända nationerna vid Parisuniversitetet, från 1200-talets början, är: den franska, den pikardiska, den normandiska samt den anglikanska (dit skandinaverna hörde). Den direkta förebilden för de nationer som under 1600-talets första hälft växte fram i Uppsala kommer emellertid från de tyska universiteten. Efter reformationen hade vid de evangeliska tyska universiteten spontant uppkommit s.k. ´Landsmannaskap´ (Societates nationales), inte minst vid universitetet i Rostock där många svenskar studerade. I Uppsala slöt sig studenterna samman i ´nationer´ beroende på vilket stift och landskap man tillhörde, man kom ju då oftast från samma gymnasium, och sammanslutningarna kallades för ´Landskap´ och Landskapets möten kallades ´Conventus Nationales´. Dessa kamratgrupper med gemensam provinsiell bakgrund organiserades med tiden allt fastare tills på 1640-talet de första egentliga nationerna bildats med ämbetsmän, stadgar och kassakista.